Snabbsvar: När man talar om Haagkonventionen i samband med Apostille menas 1961 års Haagkonvention om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar, ofta kallad apostillekonventionen. Den gäller i 130 länder. En svensk handling som försetts med Apostille av notarius publicus godtas i alla dessa länder utan legalisering hos UD och ambassad. Sverige är anslutet sedan den 1 maj 1999, och sedan den 1 januari 2005 är det enbart notarius publicus som får utfärda Apostille i Sverige.
Oavsett om du ska studera utomlands, gifta dig i ett annat land, göra affärer internationellt eller flytta, är det Haagkonventionen som avgör om dina svenska dokument godtas direkt med en Apostille eller om de måste legaliseras i flera steg. Den här guiden förklarar vilken konvention som avses, vilka länder som är anslutna, vad som gäller i Sverige och hur du går tillväga.
Vilken Haagkonvention menas?
Haagkonferensen för internationell privaträtt (HCCH) har tagit fram ett fyrtiotal konventioner, och flera av dem kallas i dagligt tal ”Haagkonventionen”. Söker du på ordet hittar du därför allt från barnrätt till delgivning. I dokumentsammanhang är det bara en av dem som är aktuell:
| År | Konvention | Handlar om |
|---|---|---|
| 1961 | Apostillekonventionen (konventionen om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar) | Att dokument godtas utomlands med en Apostille i stället för legalisering. Det är den här guiden handlar om. |
| 1965 | Delgivningskonventionen | Delgivning av rättegångshandlingar i utlandet |
| 1970 | Bevisupptagningskonventionen | Bevisupptagning i utlandet i civilmål |
| 1980 | Konventionen om bortförande av barn | Återförande av barn som olovligen förts bort |
| 1993 | Adoptionskonventionen | Internationella adoptioner |
| 1996 | Konventionen om föräldraansvar och skydd för barn | Vilket lands myndigheter och lag som gäller för barn |
De övriga konventionerna har ingenting med legalisering av dokument att göra. När en myndighet, ett universitet eller en bank utomlands ber om ”apostille enligt Haagkonventionen” är det alltid 1961 års konvention som avses.
Vad är Haagkonventionen från 1961?
Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om slopande av kravet på legalisering av utländska allmänna handlingar är en internationell överenskommelse som ersätter den tidskrävande legaliseringen via utrikesdepartement, ambassader och konsulat med ett enda intyg: en Apostille. Apostillen intygar att underskriften, undertecknarens behörighet och stämpeln på handlingen är äkta. Den säger ingenting om innehållet i handlingen.
Nyckelfakta om Haagkonventionen
- Antagen: 5 oktober 1961 i Haag. Trädde i kraft 24 januari 1965.
- Anslutna länder: 130 fördragsslutande parter enligt HCCH:s statustabell (oktober 2026).
- Sverige: ratificerade konventionen den 2 mars 1999. Den gäller för Sverige sedan den 1 maj 1999.
- Behörig myndighet i Sverige: notarius publicus, som förordnas av länsstyrelsen. Sedan den 1 januari 2005 utfärdar UD inga apostiller.
- Princip: en handling med Apostille är undantagen från varje form av ytterligare bestyrkande i mottagarlandet.
Hur fungerar Haagkonventionen i praktiken?
När du ska använda en svensk allmän handling, till exempel ett personbevis, ett vigselbevis, ett levnadsintyg eller ett examensbevis, i ett annat land som är anslutet till konventionen, förser notarius publicus handlingen med en Apostille. Mottagaren kan sedan kontrollera apostillen mot notariens register i stället för att kräva att svenska UD och det egna landets ambassad bestyrker handlingen i tur och ordning.
Är handlingen privat, till exempel en fullmakt eller ett avtal, bestyrker notarius publicus först underskriften eller kopian. Det notariella intyget är en allmän handling och kan därefter förses med Apostille.
Exempel på dokument som ofta behöver Apostille
- Personbevis, födelsebevis och vigselbevis från Skatteverket.
- Examensbevis, betyg och studieintyg.
- Fullmakter, bolagshandlingar och affärsavtal.
- Domar och beslut från domstolar och myndigheter.
- Utdrag ur belastningsregistret.
- Handlingar som bestyrkts eller bevittnats av notarius publicus.
Vilka länder är anslutna till Haagkonventionen?
Konventionen har 130 fördragsslutande parter, och antalet växer för varje år. De senaste anslutningarna enligt HCCH:s statustabell:
- Kina sedan den 7 november 2023.
- Kanada sedan den 11 januari 2024.
- Bangladesh sedan den 30 mars 2025.
- Algeriet sedan den 9 juli 2026.
- Vietnam sedan den 11 september 2026.
- Thailand har anslutit sig den 30 juni 2026. Konventionen börjar gälla där den 28 februari 2027. Fram till dess krävs fortfarande legalisering för Thailand.
Bland länder som ännu inte är anslutna finns Förenade Arabemiraten, Qatar, Kuwait, Egypten, Jordanien, Libanon, Iran, Irak, Malaysia, Sri Lanka, Nigeria, Kenya och Etiopien. Dit krävs legalisering via UD och landets ambassad i stället för Apostille.
Den fullständiga och alltid aktuella förteckningen finns i HCCH:s statustabell. Vi har också sammanställt en svensk genomgång av vilka länder som kräver Apostille.
Inom EU behövs ofta ingen Apostille
Sedan den 16 februari 2019 gäller EU-förordningen 2016/1191 om allmänna handlingar. Den innebär att vissa handlingar från en EU-myndighet, bland annat om födelse, äktenskap, civilstånd, hemvist och dödsfall, godtas i andra EU-länder utan Apostille eller legalisering. Mottagaren kan dock begära ett flerspråkigt standardformulär eller en översättning, och undantaget gäller bara de handlingstyper som förordningen räknar upp. Handlingar som inte omfattas, till exempel bolagshandlingar och fullmakter, behöver fortfarande Apostille även inom EU. Läs mer i vår guide om Apostille inom EU.
Hur ser en Apostille ut?
Apostillen är ett intyg som fästs på handlingen eller på ett tillhörande blad. Enligt konventionens bilaga ska den ha rubriken ”Apostille (Convention de La Haye du 5 octobre 1961)” och innehålla tio numrerade uppgifter:
- Land som handlingen kommer från.
- Vem som har undertecknat handlingen.
- I vilken egenskap personen har undertecknat.
- Vilken myndighets stämpel eller sigill handlingen bär.
- Ort för apostillen.
- Datum för apostillen.
- Vem som utfärdar apostillen.
- Apostillens nummer.
- Utfärdarens stämpel eller sigill.
- Utfärdarens underskrift.
Allt fler länder utfärdar även elektroniska apostiller. Läs mer om e-Apostille och om hur mottagaren verifierar en Apostille.
Vanliga frågor om Haagkonventionen
Måste alla dokument apostilleras för internationellt bruk?
Nej. Apostille behövs när mottagarlandet är anslutet till Haagkonventionen och kräver att handlingen bestyrks. Inom EU är många personhandlingar undantagna enligt förordning 2016/1191, och för länder utanför konventionen krävs legalisering i stället för Apostille. Fråga alltid mottagaren vad som krävs innan du beställer.
Vem utfärdar Apostille i Sverige?
Sedan den 1 januari 2005 är det enbart notarius publicus som får utfärda Apostille i Sverige. Notarius publicus förordnas av länsstyrelsen. Utrikesdepartementet utfärdar inga apostiller utan hänvisar till notarius publicus.
Kan jag få Apostille på vilket dokument som helst?
Konventionen gäller allmänna handlingar: handlingar från myndigheter och domstolar, notariella handlingar och officiella intyg på privata handlingar. En privat handling, till exempel en fullmakt, kan därför få Apostille efter att notarius publicus har bestyrkt underskriften eller kopian. Själva apostillen sätts då på det notariella intyget.
Vad händer om landet inte är anslutet till Haagkonventionen?
Då måste handlingen legaliseras. I Sverige legaliserar Utrikesdepartementet handlingen, och därefter bestyrker mottagarlandets ambassad i Stockholm den. Sedan den 1 juli 2025 legaliserar UD bara handlingar som är skrivna på eller översatta till svenska eller engelska, så andra språk kräver en auktoriserad översättning först.
Hur länge gäller en Apostille?
Konventionen anger ingen giltighetstid, så apostillen gäller lika länge som handlingen den sitter på. Många mottagare kräver däremot att själva handlingen är nyligen utfärdad, till exempel ett färskt personbevis. Kontrollera därför mottagarens krav på handlingens ålder, inte bara på apostillen.
Hur får jag en Apostille i Sverige?
Hos Apostille24 kostar en Apostille 998 kronor per dokument, och notarisering ingår när handlingen behöver bestyrkas först. Så här går det till:
- Kontrollera kravet. Ta reda på om mottagarlandet är anslutet till konventionen och om just din handling behöver Apostille.
- Beställ online eller kom förbi. Du kan beställa Apostille digitalt och skicka handlingen till oss, eller besöka vårt kontor på Kungsgatan 37 i Stockholm med drop-in vardagar 09:00 till 16:00.
- Notarius publicus utfärdar apostillen. Behöver handlingen först bestyrkas, till exempel en fullmakt eller en passkopia, gör vi notariseringen i samma ärende.
- Handlingen skickas tillbaka till dig eller direkt till mottagaren, redo att användas i mottagarlandet.
Sammanfattning
Haagkonventionen från 1961 gör att en svensk handling med Apostille från notarius publicus godtas i 130 länder utan legalisering. Kontrollera först att mottagarlandet är anslutet och att handlingen inte redan är undantagen inom EU. För länder utanför konventionen gäller i stället legalisering hos UD och ambassad. Se även vår sammanställning av länder som kräver Apostille.